Tisdag

Äntligen, efter något som känns som en mindre evighet, har jag läst klart "Good Omens" av Terry Pratchett och Neil Gaiman. Att det tog sådan jäkla tid berodde på min ovanliga litterära lathet, inte boken själv.
In fact, boken var otroligt bra (och som alltid, välskriven).



Boken handlar om de sista elva åren innan världens undergång. Eller ja, Snarare händelsen som startade klockan och sedan de sista dagarna elva år senare. Ni fattar.
Man följer en ängel och en demon som fattat tycke för världen, "Dem" (Ett gäng ungar och en hund), bibelns fyra ryttare, häxjägare och arvingen av "The Nice and accurate Prophecies of Agnes Nutter, Witch."

Jag älskade hur boken gav en helt ny syn på världens undergång, ett slut jag helt klart föredrar framför den min fantasi byggt upp för mig sedan barndomen. I vanlig ordning när jag läser Pratchett's böcker så fick jag mig också många goda skratt, både under själva storyn och efterorden från de båda författarna.
Att boken är gammal spelar verkligen ingen roll, den håller helt klart måttet.

Jag läste den i vanlig ordning på engelska, inköpt på Science Fiction Bokhandeln sist jag hade vägarna förbi Stockholm. Där fick jag valet att antingen köpa boken med vitt cover och Crowley på framsidan, eller svart med Aziraphale. Oroa er inte, det är precis samma innehåll. :)