Att börja skolan, Igen.

Imorgon är det den första september.
Imorgon har jag bott i Oslo i ett år. (Det trodde ni aldrig,va?)
Imorgon kommer Pixi på besök.
Imorgon fyller Molle 21. <3
Imorgon Börjar jag på DesignSkolan.

Va?! tänker ni såklart, vilket jag kan förstå, jag har ju inte berättat för någon att jag sökt - Förrän nu alltså.
Jag är nervös. BLARGH. Det känns som att jag är sju år igen och ska börja första klass.
Fast den här gången har jag inte slagit ut mina framtänder.

Jag börjar klockan tio, ska träffa Annette för en morgonfika innan vi går til skolan. Jag kommer vara ett nervvrak.
Nåja, wish me luck :) 

Vi syns på stan.


Konsten att Bara Vara.

Jag hade tänkt skriva något klyftigt genomtänkt och kul.
Men så insåg jag att... Näe...  Inte idag.

Idag så ska jag bara vara.



Vi syns på stan.

Hemma är där mina spel står.

Har spenderat hela dagen med att totalröjja lägenheten och möblera om i vardagsrummet.
Resultat:
Vardagsrummet ser ut som ett himmelrike för gamers och bok/serienördar.
Jag inser att jag faktiskt Bor här.
Jag är yr och mår illa pga Dammallergin.
Köket, hallen, sovrummet, balkongen och Badrummet ser ut som ett spontanbombat Afganistan.

Men det ska vi ta itu med imorgon. :) 

Foton ska tas i alla rum efter städning, så ni "vänner" som är för lata för att hälsa på kan se hur underbart jag faktiskt bor.
(Fuck You, Jag lyckades utan er.)

Det är mörkt ute nu och stan visar sin närvaro med blinkande lampor och ljus nere i dalen, Älsk lagar mat i köket och underbara Molle påminner på msn att han inte glömt mig trots mitt landsbyte. Ikväll älskar jag mitt liv.
Musiken från köket och festen hos grannen som hörs från balkongen påminner mig än en gång om att världen alltid fortsätter, någonstans kan man alltid hitta sitt lyckliga slut.
Och Malin? Kom ihåg att en historia inte tar slut, bara för att du är på sista sidan. Du kan alltid börja om. <3

Vi syns på stan.

Homofobi.

Idag skrattade jag så så mycket att jag tror jag dog lite.
Sedan läste jag upp samma sak till Oskar och han dog lite han också.

"As you can see, we have met the enemy, and they are illiterate."


Vad jag härmed länkar är det mest komiska hat-brevet mot Homosexuella som jag har läst i hela mitt liv.
Om ni kan engelska och har några minuter, så läs läs LÄS!

"My wife is not a lesbian and neither is my son. I've never had sex with a man and neither has my wife."

seriöst - Enjoy!

http://monster-island.org/tinashumor/humor/rooster.html

Vi syns på stan.

Att bara vara lite mänsklig.

Jag har aldrig förstått mig på människor. 
Hur en enskild persons idioti kan orsaka mass-hat mot ett helt folkslag.
Men vadå, generalisering är ju bara mänskligt.

Jag blir ledsen när jag ser och hör om katastrofer som har skett tusentals oskyldiga, ibland miljoner, bara för att EN människa har dummat sig. 

Visste ni att 1942 så hade amerkianarna ett koncentrationsläger för Japaner födda i Amerika, enbart för att de hade släktingar som slogs mot dem i kriget?  Varför ska Alltid oskyldiga lida? 
Det är så i krig, och krig är bara mänskligt...?

Och Brotts-statistiken sen! Svarta män har våldtagit en vit kvinna. Därför ska alla svarta dö. Men vet du vad? Vita idioter finns det gott om också, de syns bara inte lika mycket. Lustigt egentligen.
I en diktatur bestämmer en enskild man (Jag känner inte till någon diktator som varit kvinna hittills, so fuck you) huruvida ett land ska gå i krig, ska slänga ut människor som inte är "godkända" . Det finns inte ETT ENDA LAND där ett helt folkslag förtjänar att dö.  Ingenstans.

Jag hatar, Det är inget jag döljer.  Och nej, han är inte helsvensk
Trots detta så hatar jag inte hans släkt, eller människor med samma arv.
Jag hatar Honom, och det tär på mig mer än tillräckligt.

Därför blir jag ledsen när jag ser vad som skett i världen och fortfarande gör, enbart för att inte en jävel verkar lära sig!
Så jag Hatar alla människor, och jag får, för det är bara mänskligt.

RSS 2.0