Jag hade en sådan underlig dröm...

Jag hade en son, tydligen nyfödd, men ca tre år gammal.
Av en anledning jag inte kunde förstå var jag tvungen att adoptera bort honom, men när jag insåg i drömmen att R var den som skulle adoptera, så blev jag helt galen.
Jag letar efter kvinnan som ordnar med adoptionen som inte gått igenom ännu (R var på prövotid) för att säga att jag inte vill, att jag måste få ta hand om min son själv.

Hamnar i ett köpcentrum som liknar PS-Home, där R pratar med adoptionskvinnan om att hon bara lämnat min son ensam en liten stund, och det var ingen fara. "Jag får fortfarande behålla honom va?"

Min son kommer fram till mig och kramar mina ben. Jag böjer mig ner och ser honom för första gången.
"Varför får jag inte bo med dig?"
Jag visste verkligen inte svaret, så jag kunde bara säga "Jag vet inte."
"Jag har ont på knäna, armarna och i huvudet" Han ser på mig med en min jag känner igen alldeles för väl.
"Du får vara försiktig när du går på isen, man kan halka så lätt" (Det var tydligen vinter)
Han ler mot mig och säger att "Men jaaa, NU vet jag det."

Han visar mig sina blåmärken med stolthet innan han tar min hand och frågar när han ska få följa med mig hem...

***

Jag vaknar av att Älsk väcker mig och säger godmorgon, klockan var strax efter tio.
Det var åtta timmar sedan, men känslan av att något fattas finns kvar.
Inatt hade jag en son, och han var underbar.